gråten som aldrig kan tröstas..

att tårar kan göra så ont för själen? dagarna kryper sig förbi och mot kvällen kommer ångest,gråten och smärtan.. att en människa man tyckt om så mycket kan skada ens hjärta så hårt? jag ha inte ork till att göra något,tårarna tar all kraft.. jag gråter på insidan och utsidan är som ett skal av sorg... varför vill livet en så jävla hårt? jag vill bara lägga mig ner på golvet och vakna upp till en annan värld..

"du sårar mig med hårda ord och dom orden ekar i mitt huvud dag som natt.. "

de enda jag ville va ett lycka till och allt spårar ut till ett rent helvete som jag aldrig i livet skulle kunna tänka mig..

mitt kapitel här i övik e slut., nu vill jag bara hem,hem till en trygg famn och få läka mitt sårade hjärta..

ibland e livet så jävla orättvist!

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()


Kommentarer

Postat av: kerstin

Charly Charly, låter inte alls roligt det där. Klart ditt kapitel i Övik inte är över, det har precis börjat. jag förstår att det är jobbigt efter allt som hänt. Jag vet inte vad du och Robin kommit fram till och varför men jag hoppas ni kommit överens och inte är ovänner. Både han och du är fina människor och förtjänar att ha det bra, antingen tillsammans eller på varsitt håll. Om det inte är ni som är menade för varandra så kommer det fler. Den rätte finns där ute, en åt oss var. Din rätte kommer, jag lovar! Stor Kram


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback