OCH HÄR LIGGER JAG..SÅ NÄRA MEN ÄNDÅ SÅ LÅNGT BORT.. VET INTE RIKTIGT VAD JAG VILL FÖRMEDLA MED DETTA MEN..VAD E DE JAG GÖR FEL?VART ÄR NÄRHETEN? KANSKE MAMMA HADE RÄTT ÄNDÅ.. ENSAM I EN STOR KALL SÄNG OCH SOM VANLIGT NÄR NATTEN KRYPER PÅ SÅ KOMMER TÅRARNA... BORTA VERKAR KÄNSLAN VARA SOM FANNS I BÖRJAN PÅ SOMMAREN.. JAG KÄMPAR OCH KÄMPAR MED GRÅTEN OCH UNDRAR...NÄR SKA JAG DUGA?NÄR SKA JAG FÅ KÄNNA MIG VÄRDEFULL?NÄR SKA JAG FÅ KÄNNA MIG BEHÖVD?NÄR SKA JAG KUNNA KLIVA MED HELA FOTEN OCH INTE BEHÖVA TASSA RUNT,RÄDD FÖR ATT TRAMPA PÅ TÅN... VAD HÄNDER IGENTLIGEN?JAG KÄNNER DEN GLADA LÄRKAN INTE FINNS KVAR INOM MIG LÄNGRE..HUR LÄNGE SKA JAG BEHÖVA KÄMPA INNAN JAG FÅR EN BEKRÄFTELSE? ÄR JAG BARA EN PRAKTISKT SAK UTAN KÄNSLOR? JAG BEHÖVER VÄRME,KÄRLEK,KÄNSLOR..JAG BEHÖVER FÅ KÄNNA MIG BEHÖVD.. KOMMER DET HÄNDA ELLER BLIR JAG HELT NEDBRUTEN?... DET KRÄVS TVÅ FÖR TANGO..MEN JUST NU KÄNNS DE SOM ATT JAG DANSAR HELT SJÄLV......